Beskrivning
Landshövdingehusen – ett göteborgskt världsarv berättar historien om den unika hustyp som mellan 1875 och 1940 kom att prägla hela Göteborg. Dessa tvåvåningshus på murad bottenvåning byggdes för att möta en akut bostadsbrist. När husen förbjöds något år före andra världskrigets utbrott där anledningen var brandfaran vid krig utgjorde de nära hälften av alla bostäder i Göteborg. En tredjedel av göteborgarna bodde då i ett landshövdingehus.
I boken möter vi både arkitekturen och arkitekterna bakom dessa hus – en blandad skara där flera av dem hade parallella yrkesliv såsom kol- och trävaruhandlare, olympisk gymnastikmedaljör och barytonsångare med internationella konserter.
Men berättelsen stannar inte vid arkitekter, fasader och ritningar. Landshövdingehusen sätts in i ett vidare politiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt sammanhang där hustypen framträder som ett uttryck för sin tid – och sin stad.
Är landshövdingehusen då ett världsarv? Formellt nej. Men få platser i världen kan visa upp en så dominerande arbetarklasstypologi, vilket gör att de mycket väl skulle kunna kvalificera sig för världsarvsstatus.
Boken ges ut i samband med att landshövdingehusen fyller 150 år.
